För människor med missbruksproblematik finns det, förutom missbruksrisken, några substantiella nackdelar med medicinering.
Den ena är att tablettätandet, för att påverka känslor som följer av psykiska problem, är ett beteende som är en fortsättning på missbrukarbeteendet, även om det handlar om att äta ordinerad medicin.
Den andra är att en klient som i stället använder psykoterapi för att lösa känslomässiga problem lär sig någonting om sig själv som hen kan använda under resten av livet för att hantera sitt mående. Klienten lär sig varför hen mår som hen mår och vad hen behöver göra för att må bra. Om klienten i stället medicinerar behandlas kroppen i grund och botten som en maskin: man stoppar ett piller i munnen och får (förhoppningsvis) en effekt som känns positiv utan att lära sig eller förstå någonting nytt.
Den tredje är att eftersom medicineffekten är frikopplad från det subjektiva psyket och personens yttre livsbetingelser kan en person som lever under dåliga omständigheter medicinera bort känslor av ångest, sorg och ilska som dessa omständigheter kanske naturligt väcker. På så vis behöver personen inte förändra sin levnadssituation utan kan fortsätta att leva ett i grunden självdestruktivt liv så länge hen medicinerar sitt dåliga mående.
.
Slutligen är det en väsentlig nackdel att medicinering inte botar själva problemet utan endast undertrycker symtomen, medan en lyckad psykoterapi kan bota klienten för evigt om det vill sig
Komentarze